Som tur är så glömde jag den bara hemma iden lilla lägenheten där vi bor och inte hemma i Sverige (jag är nere i Tunisien igen om det är någon som missat det). Annars hade jag kunnat bjuda på en nykläckt bebis! Lyckades ta nån bild på min svägerskas lilla nyfödda, Lina (otippat namn eller hur!). Men ville inte störa henne allt för mycket med kamerablixten och sånt....
Jag landade i Monastir strax innan halv 10 lokal tid igår på morgonen. Det var helt sjukt varmt och kvavt som bara den. Och det hade regnat ordentligt i området, men här i Hammamet regnade det inte alls igår. Det strulade lite med boende, då hon som skulle hyra ut en lägenhet inte kunde hålla det hon lovat. Men efter att ha suttit och fikat lite och en massa runtringande så var det ordnat! Det är en helt okej, men liten lägenhet mitt i Hammamet. Efter att vi instalerat oss och slappat lite så åkte vi till Nabeul och hämtade 2 av mina svägerskor, den lilla nyfödda och dennes pappa på en BB avdelning. Det var ju inte det mysigaste sjukhuset jag sett inte :( Men man fick det inte bättre för 1200kr... Man fick ta med sig egna lakan och allt...  Men men, både mamma och barn verkar ha klarat sig bra. Vi åkte därfifrån och lämnade av den nyfödda och hennes föräldrar och åkte nästan direkt vidare till R:s föräldrar. Alla i familjen blev verkligen överlyckliga att se mig igen =) Vi stannade och bröt fastan tillsammans. Det var en härligt stämmning och vi åt chorba (soppa) couscous, brik, bröd och sallad. 5 vuxna barn vid bordet i köket och mamma och pappa vid ett lågt bord på golvet. Det är vad jag kallar gemenskap!
Idag har vi slappat mest hela dagen. Vårat kök är illa utrustat så det går inte att laga mat där, men vi gick till DarDar och lagade mat och åt där. Han bor i en lägenhet med en engelska som för tillfället är hans flickvän. Det var flickvännen och hennes vännina, Dardar, hans bror Semi, deras Kusin, Wallid, jag och R, så vi var ett par stycken. Det var trevligt, men hade inte speciellt mycket gemensamt med de engelska kvinnorna som var äldre (gissar på runt 40 på fv och minst 50 på hennes vännina) men betydligt barnsligare än jag någonsin varit...fast det kanske man behöver vara för att inleda en relation med en 22-åring...
Nåväl, nu håller batteriet på att ladda ur, dags att gå. För att inte tala om att det känns som jag behöver lite kvalitetstid med min man snarare än med datorn.... 
Jag återkommer med bilder en annan dag!

/A&R (äntligen tillsammans igen)