Nu är jag hemma igen, eller hemma i Sverige kanske. För inte känns det helt som hemma utan min man inte. Det är skönt att vara tillbaka, men jag saknar mycket från där nere.  Speciellt min familj! På min svärmor började tårarna rulla redan dagen innan jag skulle åka, och det krävdes mycket av mig för att hålla igen och försöka hålla humöret hyffsat uppe. Tårar rullade även över mina kinder, men mest när ingen såg. Men på flygplatsen när det började bli dags att visa upp mitt boardingcard och gå dit han inte kunde följa med mig, då kunde jag inte hålla mig. Stora krokodiltårar rullade, och R bad mig att inte gråta, för då skulle han inte kunna hålla sig.

Nu är jag på landet, men tekniken förljer med. Min mammas mosters man har med sig datorer med uppkoppling. Tyvärr glömde jag min kamerasladd, så jag kan inte ladda upp några bilder, får bli när jag kommer hem. Vilket blir någon gång nästa vecka!

R letar jobb, han lät hoppfull. Och han bor med 6 eller 7 andra i en liten lägenhet. När vi pratar med varandra på telefon på kvällarna så suckar han och säger att han inte vet vad han ska göra nu när jag inte är där. Vad gjorde jag egentligen innan du kom? Jaja, vi hoppas att vi ska slippa vänta 6 månader innan vi kan återförenas...

Hoppas att ni alla mår bra och har en härlig sommar!

/A på Muskö och R i Hammamet

Kram

Men ar redan helt forvirrad av det har tangentbordet: Jag lyckas bara ibland hitta punktknappen, sa jag struntar i punkter: Tankte bara sag att jag lever: Ar pa besok hos en moster idag: Nu ar det inte manga dagar kvar innan jag kommer hem; narmare bestamt bara 5, for nu pa lordag kommer jag, bara sa ni vet

Vi syns
Krqmqr fran oss

Från och med imorgon lär det bli bloggskugga fram tills det jag kommer hem. Klockan 12 imorgon måste vi lämna det som vi under en tid kallat hem. Och vi kommer att bo hos R:s familj. Och dom bor mitt ute i ingenstans. Okej, visst kan man promenera (en bra bit) för att komma till en liten by, men där kan jag inte ens dricka en kopp kaffe för det är bara cafer för män där *grrrr* man kan bli arg för mindre. Men det finns hur som helst ingen tillgång till internet alls. Möjligtvis om jag orkar bär med mig den den dagen vi ska åka till R:s moster i Nabeul och jag där lyckas hitta ett internetfik...annars kommer ni få hålla er till tåls i 12 dagar...för efter det är jag hemma igen, utan R :( Känns som hela jag ska gå sönder när jag tänker på att jag måste lämna honom igen och inte alls veta när han kan komma efter... Men klart att det kommer att bli väldigt skönt att komma hem oxå, men utan R känns det mest sorgligt. Ska försöka ringa migrationsverket i veckan och kolla om man kan putta på lite (värt ett försök...)

Dags att gå.

Vi hörs och syns!

Kram A & R

R:s systerson Moheb är lugn som en filbunke. Han roar sig själv och har inget emot att sitta lite för sig själv och pilla med nått eller tänka...

De flesta kvinnorna här badar med kläderna på, så även R:s storesyster

Idag var vi tillbaks på sveriges konsulat i Sousse för R:s intervju och för mig att fylla i papper. R var riktigt nervös innan men det gick ju hur bra som helst! Nu är det bara vänta (igen....)

Mamma, Lina, Anna, Kamilla och Rami åkte hem idag. Saknar redan mamma...

Äntligen har vi nu fått upp lite bilder! Men vi har massor av flera, ska försöka lägga upp flera senare. Finns bilder från när vi var och fixade ansiktsbehandling och var på hammam och gjorde hennan och från dagen efter och bilder när jag får låna R:s farmors traditionella kläder och....som sagt har massor av bilder. Lägger upp fler en annan dag och flera av er kan få se allt när jag kommer hem.

Vi syns och hörs
Puss A & R

Bilderna kommer komma lite huller om buller men det står ni säkert ut med!

Här har vi precis kommit till hans föräldrars hus där festen hölls.

Bloggen krånglar fortfarande på bildfronten, men nu hoppas jag kunna lägga upp lite bilder i alla fall. Vi har hur många som helst från bröloppet och saker runt omkring, så får bli ett axplock...

Här är bilen vi blev skjutsade i, ett gäng karlar håller på att dekorera den!